
Idag tog jag fram mormorsväska,, kollade hennes plånbok, kändes såå jävla skumt och dumt och allt blev verklighet...hon är borta, där stod jag med mormors plånbok i handen, alla kort patient kort, konsum, ica korten mm... allt blev så påtagligt att jag ställde väskan bakom fåtöljen igen,, men står bra där helt enkelt!!
om någon månad kankse jag kan acceptera det, det vet jag att jag kan.. men just nu pågrund ut av att man mår som man gör så blir de extra påtagligt.. jobbigt, men nyttigt..
det är jobbigt när man inte kan kontrollera sina känslor längre..
såg en spindel för några dagar sen, jag gallskrev och min pappa hade inte tid och min bror bara skrattade o skojade om att spindeln kunde käka upp mig...
jag blev skit ledsen och jag vart skraj, för spindeln var grymt stor... så jag grinade ett bra tag.. vet inte vad som är felet.. sedan kom mamma hem och jag berättade för henne och då börja jag gråta igen!!!
nej skriva lite privat dagbok så jag vet vad jag ska snacka om nästa gång hos han
Ställ ett glas över de äckliga skrällena så tar de sig ingen stans ;) (inte att rekommendera på väggar lr i tak dock *ler*)
SvaraRadera<3
SvaraRaderajag kan inte ens gå så nära, så de är kört, hahaha hanna dum kan jag va men inte så dum:P hahaha